Diskussion om vilka kontrakt som vore intressant att göra.

Hej


Jag har surfat runt på nätet och läst en mängd olika artiklar om smarta kontrakt och vad det kan användas till. Visionerna är många men jag har fastnat för ett område: att med hjälp av smarta kontrakt och blockkedjetekniken skapa ett säkert sätt att genomföra omröstningar digitalt. 

Tänk dig att vid kommande val till riksdag, landsting och kommuner eller annan folkomröstning kunna rösta digitalt via t ex e-leg eller Mobilt BankID. Har du redan röstat men ångrar dig så är det bara att göra om det och det är den sista rösten som gäller. Det finns länder som tidigare har testat e-röstning i mindre skala men det har tydligen inte gått längre än till testning. Men nu kanske tekniken finns för att det ska bli verklighet.


/Marie

Lucara Diamond har köpt ett bolag som med blockhainteknik skall öka transperensen i försörjningskedjan från brytning till leverans för att "garantera" kvalitet, ursprung etc etc.
btcmanager.com/canadian-diamond-mining-company-acquires-blockchain-based-diamond-tracking-firm/

Jag måste tillstå att jag upplever vissa utmaningar att fullt ut förstå de tekniska elementen kring blockchaintekniken givet att jag är myndighetsjurist. En aspekt som dock förefaller vara fundamental är just det faktum att information som lagras i blockkedjan är där för alltid och att det även går att visa (inte på sekunden men ändå med visst intervall) när informationen först lades in i kedjan.

Utifrån denna utgångspunkt tänker jag mig att tekniken fungerar ypperligt för upphovsrätt. Givet att en person som har upphovsrätt dels har ensamrätt till bl.a. de ekonomiska rättigheterna även om dessa går att överföra, dels att rätten är tidsbegränsad (även om den räknas i år) borde tekniken fungera väl dels för att kunna bevisa vem som de facto har upphovsrätt till ett verk och från vilken tidpunkt, dels vem som vid en viss given tidpunkt har rätt att sälja eller upplåta vidare rätten helt eller delvis till någon annan. En tredje köpare kan sedan de facto följa blockkedjan och sedan se om person B faktiskt har köpt rätten och faktiskt sedan kan sälja den vidare m.m. Sen är det ju också faktiskt möjligt att vid ett visst givet datum konstatera att ensamrätten har upphört om tillräckligt lång tid har förflutit.

Ytterligare en möjlighet, som dock förutsätter en applikation, är möjligheten att överföra myndighetsregister till en blockkedja och att även använda sig av smarta kontrakt för att dels utfärda t.ex. en läkarlegitimation, dels för att kontrollera att denna är giltig. Givet att läkare A kan producera till examensbevis, bevis över godkänd AT samt ett utdrag över att NN inte förekommer i t.ex. belastningsregistret skulle det vara möjligt att genom blockkedjan och ett smart kontrakt utfärda en legitimation och sedan lagra denna i blockkedjan. På detta sätt kan man "internationalisera" även möjligheten för läkaren att i vilken land som helst visa att man är legitimerad och därigenom få rätt att utöva yrket i ett annat land och då utan att antingen själv behöva medföra dokument eller behöva kontakta sitt hemlands myndigheter. Givetvis kan en läkare deslegitimeras men då föreställer jag mig att ytterligare ett block läggs sin som pekar på det tidigare blocket och visar att denna sista information är den korrekta. Man kan alltså spåra kedjan bak och fram.

Även inom upphandlingsförfaranden kan jag tänka mig att tekniken med blockkedjor är användbar. I dessa förfaranden är det dels viktigt att kunna fastslå att ett visst anbud har lämnats in innan en viss tidpunkt, dels att anbudet är komplett. Genom att lägga in detta i blockkedjan blir det transparent såväl för upphandlande myndighet, dels för den som har lämnat anbudet att ett sådant har getts in. Dvs. en form av crowdfunding. Genom att dessutom kunna vara anonym kan inte konkurrenter eller upphandlande myndighet veta vem som har lämnat anbudet eller dess innehåll förrän den förutbestämda tidpunkten (som troligen kan läggas in i kontraktet) uppnås. Genom detta minimeras risker för jäv, korruption, läckor, misstankar om oredligt beteende m.m. 

Generellt tror jag att detta vore en bra teknik för att öka transparensen i myndigheter och det offentliga förfarandet.

Hej,
Jag har försökt att hitta nya potentiella användningsområden för smart kontrakt och ju mer man googlar runt så förstår man hur vanligt det är, även om det inte sker igenom ethereum. Bara att tänka på diverse appar som används dagligen, så som Uber, Shpock, taskrunner mm. Alla bygger till stor del på att mellanhänderna ska försvinna så gott som. Sedan finns det självklart någon som sköter det administrativa, vilket också är fallet för digitala valutor.

Något som skulle vara riktigt intressant är ju om man kan kombinera alla dessa appar, så man kan göra allt på samma ställe. Det är ju självklart dit de stora digitala valutorna vill nå, men tyvärr är det allt för sällan man hittar hemsidor/appar där digitala valutor är acceptabla betalningsmedel. Men å andra sidan, om alla företag i hela världen skulle acceptera ethereum, då skulle det i min mening blir exakt som vilken valuta som helst. Sedan förstår jag självklart om vissa personer föredrar andra fördelar med digitala valutor. Mitt personliga intresse ligger mer i vad man kan göra med en digital valuta och hur den kan expandera som erkänt betalningsmedel. Som ekonom ser jag väldigt många nackdelar med digitala valutor, speciellt inom skattefrågor och framför allt vad bitcoin till större del har använts till (betalningsmedel inom ” the dark web”).

Något som har börjat i stor utsträckning är så kallade peer-to-peer lån, där privatpersoner lånar ut pengar till varandra. Lånen finansierar av andra privatperson och mellanhandeln tar ut en liten avgift, men utan risk. Min idé är att kontrakt ska säkerställa leverans av betalningar (amortering) vid diverse lån. Om ethereum var ett accepterat betalningsmedel inom lån, skulle möjligtvis ett upplägg enligt följande vara möjligt.

Ex. När part X (låntagare) och Y (långivare) ingår i en låneförbindelse, är syftet att betalning alltid ska ske och andel default på lån ska vara 0. Kontraktet ska skrivas så att: När X får in sin lön så reserveras ett belopp motsvarande amorteringen på månadsbasis till part Y. Innan en överenskommelse mellan två parter ingås ska självklart en granskning av X:s kostnader granskas och kan således bestämma om part X har utrymme för detta lån, varje månad. Om man sedan kombinerar diverse olika kostnader som t.ex. bolån, privatlån, hyra, el, så får ett belopp som motsvarar person X:s fast kostnader. Om alla transaktioner var knutna till ethereum skulle det vara möjligt att slå ut alla banker och inkassobolag. Lån skulle istället enbart ske mellan privatpersoner och risken för default skulle vara noll. Självklart finns det ingen perfekt värld, eftersom utbud och efterfrågan kommer vara direkt styrande, vilket kan leda till antingen väldigt dyra eller väldigt billiga lån. Sedan finns det andra risker som spelar in, så som att låntagaren förlorar sin lön eller liknande.

Oavsett tycker jag att tanken, med att smarta kontrakt som bygger på att lånekostnader betalas eller reserveras av den ingående lönen, är väldigt intressant. Jag tycker också att det är ett relativt populärt ämne, då Sveriges privatpersoner är extremt belånade och otroligt många sitter hos kronofogden.

MVH

Daniel

Baas och logistik

Det jag tror på är företag som håller på att ta fram Baas, dvs blockchain as a service. Detta pga att det just nu känns som för få tekniskt kunniga inom området så erbjudandet om en tjänst för att
få tillgång till tekniken tror jag kommer att locka många. Skulle kunna vara ett bra sätt för många företag att ta till sig nya tekniken och prova på den utan att göra allt för stora investeringar från början.
Här ligger troligen en del av nyckeln till om detta ska bli framgångsrikt eller inte tror jag, att fler företag börjar använda sig av tekniken. Det är ofta de kommentarerna man hör i diskussioner om
blockkedjan och smarta kontrakt att "det verkar ju smart men används det i verkligenheten av några"? För att komma bort från den känslan måste fler börja använda tekniken och för detta tror jag att Baas är
en jättebra idé.

Då jag själv jobbar med Affärssystem ser jag också att logistik-branschen skulle ha mycket att vinna på att använda blockchain-teknik eller smarta kontrakt.
Alla dessa parter i en leveranskedja och svårigheten att knyta ihop dem och se vad som gått fel och var vi befinner oss i leveransen just nu skulle gå att effektivisera med hjälp av detta.
Man skulle också då kunna styra parter (ex leverantörer eller transportörer) till att jobba på det sätt man vill, ex mot viss typ av produktframställning eller mot ex grönare transporter.
Ett kontrakt går ju inte att manipulera och bryts det kan köpet hävas.
Det skulle också gå att använda för alla transportdokument som är nödvändiga för viss typ av handel, där idag ledtiderna är mycket långa. Man skulle ju också inom logistiklösningarna kunna använda lösningarna
för att få till automatiserade betalningar, därmed skulle också bedrägerier och förluster kunna undvikas.

Jag skulle vilja fortsätta resonera något utefter Gaston Fernandez Palmas inlägg ovan.

Jag själv arbetar också inom myndighetsförvaltning. Nu på senare år har frågan kring samverkan blivit alltmer aktuell och positiva effekter av en god samverkan lyfts regelbundet som goda exempel på bra arbetssätt. Något som är problematiskt är på vilket sätt denna samverkan kan ske på ett effektivt sätt, där olika myndigheter lyder under olika lagar och förordningar där respektive myndighet även har sina egna register som kan vara svåra, såväl ur ett juridiskt perspektiv men även ur ett praktiskt perspektiv, att dela med sig av till den myndighet man vill samverka med.

Ett exempel skulle kunna vara att försäkringskassan kan ana att en person bedrivit bidragsfusk. Då behöver denna myndighet samverka med flera andra, minst polis, skatteverk, kanske även arbetsförmedling, kriminalvård etc. I dagsläget är det nästan så att personer från respektive myndighet behöver sätta sig i samma rum, och ha med sig sina respektive system och utreda ett sådant ärende på plats. Det blir även svårare om man lägger till den juridiska aspekten, i att informationen som respektive myndighet har, inte får visas/spritdas/delas hur som helst heller.

Sammantaget skulle jag här se ett intressant användningsområde för smarta kontrakt. Självklart skulle det inte gå att implementera rakt av i dagsläget utan den måste först skapas adekvata förutsättningar. Men genom smarta kontrakt skulle man kunna ge specifika personer tillgång till relevant information. Detta skulle också loggas för att utredningen skulle bli transparant (för berörda myndigheter, inte offentligheten), man skulle tydligt kunna följa arbetsprocessen och förhoppninsvis komma fram till ett resultat med högre kvalitet, på ett effektivare sätt.